En riktig down-dag.
Idag är en sån där skitdag som man borde ha stannat i sängen istället.
Det var svårt att komma igång med pluggandet & när jag väl kommit igång så jävlades det från första bokstaven.
Det började så jävligt med att artikeln jag hittat inte funkade så det var bara att jaga, jaga, jaga efter en ny. Sen visade sig språket i den andra artikeln vara ett litet helvete att översätta...när jag äntligen var färdig med det & makaronerna i skallen var kortslutna så fick jag tipset att använda google translate.
Jag måste ju vara dummast på jorden som inte tänkt på det!! Här har jag suttit & slitit arslet av mig i onödan. Men jag kunde inte tänka mig vare sig att man fick använda den eller att den skulle funka. Den är ju bara ett hjälpmedel men ändå.
När jag lugnat mig så pass att jag kunde skriva utan att skaka så mycket började jag med matten. Gick fint fram till sista talet....där sitter jag fast än!! Hoppas Marco kommer hem snart & kan hjälpa mig.
Nu har jag gett upp för idag. Det är bara att inse att när stressnivån är så hög att man lipar över tangentbordet, skakar som en parkinsonpatient & har en fiiin hjärtklappning, ja, då är det bara att sluta.
Undrar igen vad fan jag gett mig in på. I am to old for this shit.
Hoppas er dag varit bättre.
Snyft på er.
// Lady Rosen alias Smurfan
Det var svårt att komma igång med pluggandet & när jag väl kommit igång så jävlades det från första bokstaven.
Det började så jävligt med att artikeln jag hittat inte funkade så det var bara att jaga, jaga, jaga efter en ny. Sen visade sig språket i den andra artikeln vara ett litet helvete att översätta...när jag äntligen var färdig med det & makaronerna i skallen var kortslutna så fick jag tipset att använda google translate.
Jag måste ju vara dummast på jorden som inte tänkt på det!! Här har jag suttit & slitit arslet av mig i onödan. Men jag kunde inte tänka mig vare sig att man fick använda den eller att den skulle funka. Den är ju bara ett hjälpmedel men ändå.
När jag lugnat mig så pass att jag kunde skriva utan att skaka så mycket började jag med matten. Gick fint fram till sista talet....där sitter jag fast än!! Hoppas Marco kommer hem snart & kan hjälpa mig.
Nu har jag gett upp för idag. Det är bara att inse att när stressnivån är så hög att man lipar över tangentbordet, skakar som en parkinsonpatient & har en fiiin hjärtklappning, ja, då är det bara att sluta.
Undrar igen vad fan jag gett mig in på. I am to old for this shit.
Hoppas er dag varit bättre.
Snyft på er.
// Lady Rosen alias Smurfan
Kommentarer
Trackback
